Visdomsmegafonen av Nina Petersson

Ser vi ut över den mänskliga historien så är det uppenbart att det finns civilisationer som har upphört att existera.Visserligen har de efterlämnat minnesmärken som pyramiderna och Akropolis eller olika skrifter. En del menar därför att civilisationer aldrig dör, vilket jag tycker är en besynnerlig ståndpunkt. Lika besynnerlig som om någon skulle hävda att min gamla mormor lever bara för att hennes gungstol finns kvar. Civilisationer har sitt levnadslopp. När visionskrutet är slut rasar eländet ihop. Om vi ser den civilisationsbärande visionen som ett lärprojekt så är det så att dess förmåga att inspirera till lärande och utveckling med tiden uttöms. Precis som visionen i en enskild människas liv och i ett företags liv. Och när det har skett blir det kollektivt lika meningslöst att upprätthålla den gamla civilisationen som det skulle vara för dig att hålla liv i tanken på att bli civilekonom, när du redan uppnått det målet för många år sedan. Det djupaste skälet till Romarrikets underg...

Vi behöver bara titta på den senaste finansiella krisen i USA för att förstå att bra företag själva kan vara självförstörande genom att dra på sig självförvållade allvarliga skador genom att ägna sig åt kvalitetsmässigt undermålig tillväxt eller genom att misslyckas i att hantera riskerna vid tillväxt. Professor i Business Administration vid Darden Graduate School of Business vid universitetet i Virginia, Edward D. Hess, utmanar via resultat i egen och andras forskning av börsnoterade och privata ägarledda företag de allenarådande uppfattningarna att: 1. företag ständigt måste växa eller annars dö 2. tillväxt alltid är bra 3. tillväxt i börsnoterade företag ska vara kontinuerlig och jämn 4. kvartalsvis avkastning ska vara det primära måttet på börsnoterade företags resultatförmåga. Denna uppfattning driver kortsiktigt affärsbeteende som i alltför många fall förstör långsiktigt värdeskapande, minskar konkurrenskraften och kan leda till ett företags död i förtid. Att vidhålla dess...

Den finansiella kris vi har sett och fortfarande ser effekter av har skakat allmänhetens förtroende för det finansiella systemet i grunden och har förändrat bankmarknaden dramatiskt i många länder. Aktieägare förväntar sig nu att bankerna förändrar sin uppgift radikalt och övergår till långsiktigt värdeskapande och finansiell stabilitet. Hittills så har reglering för finansiell stabilitet legat hos statliga myndigheter, men nu behöver banker och finansinstitut i allt högre grad också adressera dessa målsättningar internt. Den korrigering vi nu ser av den globala finansiella obalansen var orsakad av en utdragen period av ekonomisk tillväxt som eldades på med hjälp av billiga krediter vilket resulterade i inflation av tillgångars värde. Även om en sådan här korrigering var tvungen att uppstå vid någon tidpunkt, så förvärrades den genom ett kortsiktigt fokus på avkastning i en bransch vars själva natur är långsiktig (försäkring, bolån och företagslån). Allt komplexare produkter, brist på ...

Företag som systematiskt rekryterar anställda med vitt skilda erfarenheter, bakgrund, ålder, kön och nationalitet har ett försprång och fördel i en ökande global och konkurrensutsatt ekonomi. Ledningsgrupper bestående av olika nationaliteter, kön och yrkesbakgrund bidrar också mätbart till företagets prestation, enligt en omfattande studie genomförd av Accenture och presenterad i juni 2010. Rapporten kallad Phönix är baserad på 358 listade europeiska företag från 24 länder, inom åtta branscher; telekommunikation, läkemedelsindustri, olja/gas, elbolag, kemikalieindustri, ståltillverkning, bank och försäkring. Accentures syfte med studien var att studera relationen mellan ledarskap och mångfald inom en så representativ bredd av europeiska branscher som möjligt. Accentures kriterier för framgång var börskurs under tre år, lönsamhet mätt som ROIC-WACC (Return On Invested Capital-Weighted Average Capital Cost) under fem år, tillväxt mätt som CAGR (Compund Annual Growth Rate) under fem år. M...

Det har länge varit näst intill vattentäta skott mellan ekonomi och psykologi/beteendevetenskap. På senare år har nationalekonomer och företagsekonomer fått upp ögonen för psykologiska aspekter och fenomen i ekonomin. På samma sätt som allt är ekonomi är allt också psykologi. En av anledningarna till ekonomernas intresse hänger säkert ihop med de allt snabbare transaktionerna av pengar och värdepapper på världens börser. Transaktionerna är idag enorma flöden som svänger sekundsnabbt fram och tillbaka. De här fluktuationerna har sällan särskilt mycket med reella svängningar i konjunkturen att göra utan bottnar oftast i överdrivna psykologiska reaktioner på osäkerhet, rykten och små vågkrusningar på kapitalmarknaderna. Nobelpristagarna Amos Tverskys och Daniel Kahneman är några av grundarna till inriktningen beteendeekonomi, vilken redan är och förmodligen kommer att bli allt viktigare framöver. Beteendeekonomi använder sociala, kognitiva och emotionella faktorer för att förstå individe...

Omfattande studier visar att det inte är det ledarskap som de självsäkra cheferna med hög profil, som skapar rubriker och blir kändisar står för. Det är i själva verket de självutplånande, tysta, reserverade, till och med blyga som präglas av en paradoxal blandning av personlig ödmjukhet och professionell vilja och som mer liknar filosofen och tänkaren Sokrates än Julius Caesar. När andra talar om och beskriver dessa ledare av mästarklass använder de ord som: lugn, anspråkslös, ödmjuk, reserverad, blyg, vänlig, artig, självutplånande, försiktig, tror ej på tidningsklipp med beröm om sig själva. Samtidigt handlar det också om benhård vilja och nästintill orubblig beslutsamhet att göra vad som krävs för att förvandla företaget till ett mästarföretag, genom att aldrig låta sitt egenintresse stå i vägen för det högre målet. Ledare i mästarklass ser ut genom fönstret för att fördela äran på faktorer utanför sig själv när det går bra ( och om de inte hittar någon händelse eller person som ka...

I en undersökning kring ledarskap genomförd av Statistiska centralbyrån i okt 2008 framgick det mycket tydligt att det är slitsamt att vara ledare och chef idag. Vi lever under ständig förändring både privat och i affärslivet. Det är viktigt att kunna fatta svåra beslut och hantera kriser. Enligt SCB:s undersökning ser manliga chefer färre möjligheter att få råd och hjälp om arbetsuppgifterna känns svåra, dessutom jobbar de mer övertid och tar med sig jobb hem i större utsträckning. Samma undersökning påvisar också det faktum att sju av tio kvinnliga chefer inte kan koppla av tankarna om jobbet på fritiden. Stressen har slagit klorna i både manliga och kvinnliga chefer, men i lite olika omfattning där sex av tio kvinnliga chefer har så stressigt att de inte hinner prata om eller tänka på annat än arbetet mot fyra av tio män. Samtidigt så överöses vi i litteratur och information om hur en bra ledare bör vara: ska inspirera, motivera, visa personlig omtanke, vara ett föredöme, improviser...