Fortsätt till huvudinnehåll

Våga vara ödmjuk i den strategiska processen.

I år väntas 40 procent av de jobb som kräver högskoleutbildning och 38 procent av de jobb som kräver gymnasienivå att bli bristyrken, enligt en färsk prognos från Arbetsförmedlingen.Den privata tjänstesektorn är den stora jobbmotorn i Sverige. Där finns nästan hälften av arbetskraften och där flest nya jobb tillkommer. Rekryterings och bemanningsföretag ger en bild av hur svårt det är att hitta rätt kompetens som samtidigt matchar företagens behov.Hur ska vi lösa detta dilemma? För att lösa problemet krävs både långsiktiga och kortsiktiga strategier. Långsiktigt behöver kunskapsutbytet,överföringen och samarbetet mellan utbildning och affärsverksamheter öka. Med kort varsel och parallellt med långsiktiga initiativ behöver företagen skaffa en tydlig strategi för att både attrahera ny personal och behålla och kompetensutveckla redan anställda, såväl ledare som medarbetare. Ledare behöver kunna åstadkomma mer och bättre resultat med hjälp av färre medarbetare i många fall. Till synes en svår ekvation. Det handlar om ett ständigt lärande, kunskap är färskvara, framtiden är svår att förutse, det går inte längre att lita till sätt och procedurer som jag känner väl till och kan på mina fem fingrar, jag behöver i många fall förändra mitt sätt att tänka, få förståelse för var mina normativa begränsningar går som faktiskt hindrar mig i min problemlösning och min kreativitet. För att kunna utveckla organisationer bortom det instängda och begränsade krävs att vi gör någonting som går emot allt vi lärt oss vad gäller att leda och styra organisationer - nämligen att släppa kontrollen. Att öppna för det faktum att kreativitet kan komma utifrån är det samma som att acceptera att vi inte längre är ensamma vid spakarna och att vi för att göra företaget relevant i en allt mer uppkopplad och transparent värld måste acceptera att organisationen i sig inte är lika viktig. Det kan vara svårt för många företagsledare att förlika sig med. Vår hjärna strävar efter att skydda sitt normala sätt att tänka och är inte det minsta intresserad av att släppa kontrollen. Att tänka i annorlunda banor är så mycket mer energikrävande och tröttsamt. Men det krävs ett annorlunda tänkande för att acceptera att strategi inte längre innebär att vi bygger upp smartare och smartare barriärer.Ödmjukhet som strategisk process är i sin linda inom näringslivet. Vi har redan som individer, lärt oss att vi inte kan räkna med samma säkerhet som våra föräldrar kunde. Nu måste företagen lära sig samma sak. Med andra ord, inse att kontrollen kommer att flyttas allt mera ut från företagets institutionella väggar. Vi behöver vara beredda på att kreativitet kan komma att överraska oss och att den kan komma var som helst ifrån. Då är det också viktigt att inse vår egen ödmjuka roll i processen och förstå att vi inte alltid spelar huvudrollen. Vi är inte alltid så viktiga som vi gärna skulle vilja tro. Att leda är att våga, våga gå emot sina egna och andra etablerade normer om de innebär hinder för den bästa utvecklingen ur individ-, företags- och samhällsperspektiv.Tre bra och opassande frågor att ställa sig för att tänka i nya banor är:
Vad får man aldrig göra/Vad är förbjudet/Vad anses opassande i vår bransch?
Vad får man aldrig göra/Vad är förbjudet/Vad anses opassande i vårt företag?
Vad får man aldrig göra/Vad är förbjudet/Vad anses opassande enligt mig själv?

Besvara sedan:
När gjorde jag/vi sist något av ovanstående?Varför inte?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vilken typ av ledarskap krävs för att förvandla ett ordinärt företag till ett företag i mästarklass?

Omfattande studier visar att det inte är det ledarskap som de självsäkra cheferna med hög profil, som skapar rubriker och blir kändisar står för. Det är i själva verket de självutplånande, tysta, reserverade, till och med blyga som präglas av en paradoxal blandning av personlig ödmjukhet och professionell vilja och som mer liknar filosofen och tänkaren Sokrates än Julius Caesar. När andra talar om och beskriver dessa ledare av mästarklass använder de ord som: lugn, anspråkslös, ödmjuk, reserverad, blyg, vänlig, artig, självutplånande, försiktig, tror ej på tidningsklipp med beröm om sig själva. Samtidigt handlar det också om benhård vilja och nästintill orubblig beslutsamhet att göra vad som krävs för att förvandla företaget till ett mästarföretag, genom att aldrig låta sitt egenintresse stå i vägen för det högre målet. Ledare i mästarklass ser ut genom fönstret för att fördela äran på faktorer utanför sig själv när det går bra ( och om de inte hittar någon händelse eller person som ka...

Meningsmaximerarna ställer samhällets operativsystem på ända. Vad bra!

Samhällen har operativsystem. Lagar, sedvänjor och ekonomiska överenskommelser som vi möter varje dag ligger ovanpå ett lager av instruktioner, regler och föreställningar om hur världen fungerar. Och mycket av vårt samhälleliga operativsystem består av en uppsättning antaganden om mänskligt beteende - att vi behöver piskor och morötter för att prestera. Detta förlegade sätt att se på vad som motiverar oss människor har visat sig vara oförenligt med många sidor av modern affärsverksamhet. Vårt nuvarande samhälleliga operativsystem har blivit allt mindre kompatibelt med - och ibland hamnat i direkt motsatsförhållande till - hur vi organiserar det vi gör, hur vi betraktar det vi gör och hur vi gör det. I en algoritmisk uppgift följer man en samling fastslagna instruktioner längs den enda vägen till den rätta lösningen. En heuristisk uppgift innebär motsatsen. Eftersom det inte finns en algoritm måste man experimentera med olika möjligheter och skapa en ny lösning. Precis som oxar och gaff...

Jorden är vårt hem. Riktiga krigare behövs nu för att skydda och undanröja hotet.

När du försöker förändra världen kommer människor som har intressen i att status quo upprätthålls först ignorera dig, sedan förlöjliga dig, sedan attackera dig, men efter det vinner du. Det är därför som det nu behövs män och kvinnor som vågar vara riktiga krigare till skydd för Jorden, vårt hem och Livet. Under tio tusentusentals år levde vi människor nära naturen. Människorna då insåg att de var beroende av naturen/jorden för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd. Vi är lika beroende idag. I Jorden gror livet på samma sätt som i kvinnans kropp. Jorden ger oss mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och skydd - ett hem. Efter döden skulle människan åter till Jordens inre – ”av jord är du kommen och till jord ska du åter varda”, en fras som fortfarande används idag. Allting i människornas värld var besjälat – träden, jorden, källorna och våtmarkerna. Det fanns en vördnad för Livet, som en osynlig ständigt närvarande kraft som ingen kan fånga in eller hålla fast – en gå...