Fortsätt till huvudinnehåll

Våga vara ödmjuk i den strategiska processen.

I år väntas 40 procent av de jobb som kräver högskoleutbildning och 38 procent av de jobb som kräver gymnasienivå att bli bristyrken, enligt en färsk prognos från Arbetsförmedlingen.Den privata tjänstesektorn är den stora jobbmotorn i Sverige. Där finns nästan hälften av arbetskraften och där flest nya jobb tillkommer. Rekryterings och bemanningsföretag ger en bild av hur svårt det är att hitta rätt kompetens som samtidigt matchar företagens behov.Hur ska vi lösa detta dilemma? För att lösa problemet krävs både långsiktiga och kortsiktiga strategier. Långsiktigt behöver kunskapsutbytet,överföringen och samarbetet mellan utbildning och affärsverksamheter öka. Med kort varsel och parallellt med långsiktiga initiativ behöver företagen skaffa en tydlig strategi för att både attrahera ny personal och behålla och kompetensutveckla redan anställda, såväl ledare som medarbetare. Ledare behöver kunna åstadkomma mer och bättre resultat med hjälp av färre medarbetare i många fall. Till synes en svår ekvation. Det handlar om ett ständigt lärande, kunskap är färskvara, framtiden är svår att förutse, det går inte längre att lita till sätt och procedurer som jag känner väl till och kan på mina fem fingrar, jag behöver i många fall förändra mitt sätt att tänka, få förståelse för var mina normativa begränsningar går som faktiskt hindrar mig i min problemlösning och min kreativitet. För att kunna utveckla organisationer bortom det instängda och begränsade krävs att vi gör någonting som går emot allt vi lärt oss vad gäller att leda och styra organisationer - nämligen att släppa kontrollen. Att öppna för det faktum att kreativitet kan komma utifrån är det samma som att acceptera att vi inte längre är ensamma vid spakarna och att vi för att göra företaget relevant i en allt mer uppkopplad och transparent värld måste acceptera att organisationen i sig inte är lika viktig. Det kan vara svårt för många företagsledare att förlika sig med. Vår hjärna strävar efter att skydda sitt normala sätt att tänka och är inte det minsta intresserad av att släppa kontrollen. Att tänka i annorlunda banor är så mycket mer energikrävande och tröttsamt. Men det krävs ett annorlunda tänkande för att acceptera att strategi inte längre innebär att vi bygger upp smartare och smartare barriärer.Ödmjukhet som strategisk process är i sin linda inom näringslivet. Vi har redan som individer, lärt oss att vi inte kan räkna med samma säkerhet som våra föräldrar kunde. Nu måste företagen lära sig samma sak. Med andra ord, inse att kontrollen kommer att flyttas allt mera ut från företagets institutionella väggar. Vi behöver vara beredda på att kreativitet kan komma att överraska oss och att den kan komma var som helst ifrån. Då är det också viktigt att inse vår egen ödmjuka roll i processen och förstå att vi inte alltid spelar huvudrollen. Vi är inte alltid så viktiga som vi gärna skulle vilja tro. Att leda är att våga, våga gå emot sina egna och andra etablerade normer om de innebär hinder för den bästa utvecklingen ur individ-, företags- och samhällsperspektiv.Tre bra och opassande frågor att ställa sig för att tänka i nya banor är:
Vad får man aldrig göra/Vad är förbjudet/Vad anses opassande i vår bransch?
Vad får man aldrig göra/Vad är förbjudet/Vad anses opassande i vårt företag?
Vad får man aldrig göra/Vad är förbjudet/Vad anses opassande enligt mig själv?

Besvara sedan:
När gjorde jag/vi sist något av ovanstående?Varför inte?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Meningsmaximerarna ställer samhällets operativsystem på ända. Vad bra!

Samhällen har operativsystem. Lagar, sedvänjor och ekonomiska överenskommelser som vi möter varje dag ligger ovanpå ett lager av instruktioner, regler och föreställningar om hur världen fungerar. Och mycket av vårt samhälleliga operativsystem består av en uppsättning antaganden om mänskligt beteende - att vi behöver piskor och morötter för att prestera. Detta förlegade sätt att se på vad som motiverar oss människor har visat sig vara oförenligt med många sidor av modern affärsverksamhet. Vårt nuvarande samhälleliga operativsystem har blivit allt mindre kompatibelt med - och ibland hamnat i direkt motsatsförhållande till - hur vi organiserar det vi gör, hur vi betraktar det vi gör och hur vi gör det. I en algoritmisk uppgift följer man en samling fastslagna instruktioner längs den enda vägen till den rätta lösningen. En heuristisk uppgift innebär motsatsen. Eftersom det inte finns en algoritm måste man experimentera med olika möjligheter och skapa en ny lösning. Precis som oxar och gaff...

Det är slitsamt att vara ledare. Varför brottas på egen hand helt i onödan?

I en undersökning kring ledarskap genomförd av Statistiska centralbyrån i okt 2008 framgick det mycket tydligt att det är slitsamt att vara ledare och chef idag. Vi lever under ständig förändring både privat och i affärslivet. Det är viktigt att kunna fatta svåra beslut och hantera kriser. Enligt SCB:s undersökning ser manliga chefer färre möjligheter att få råd och hjälp om arbetsuppgifterna känns svåra, dessutom jobbar de mer övertid och tar med sig jobb hem i större utsträckning. Samma undersökning påvisar också det faktum att sju av tio kvinnliga chefer inte kan koppla av tankarna om jobbet på fritiden. Stressen har slagit klorna i både manliga och kvinnliga chefer, men i lite olika omfattning där sex av tio kvinnliga chefer har så stressigt att de inte hinner prata om eller tänka på annat än arbetet mot fyra av tio män. Samtidigt så överöses vi i litteratur och information om hur en bra ledare bör vara: ska inspirera, motivera, visa personlig omtanke, vara ett föredöme, improviser...

Jag vill ha en syntes av österländsk visdom och marknadsekonomi!

Ledarskap handlar om att fatta beslut, och inte vilka beslut som helst utan de rätta besluten. Ledningarna i globala företag fattar beslut som påverkar tusentals eller till och med miljontals människor, och politiska ledare fattar beslut som påverkar tiotals miljoner. Att fatta de rätta besluten är därför fullständigt avgörande, eftersom inkompetent beslutsfattande kan få katastrofala följder.Vi har stora frågor som behöver lösas i den globala ekonomin och vi har inte råd med kortsiktigt och ensidigt beslutsfattande längre. Den buddhistiska uppfattningen är att en sann ledare är den som fattar de rätta besluten. Detta innebär att ha rätt synsätt och det som Dalai Lama kallar "ett lugnt, samlat och koncentrerat sinne", det vill säga ett fridfullt sinne som inte störs av negativa tankar och känslor, och som är tränat och fokuserat. För att förbättra kvaliteten på sina beslut måste ledare förbättra sitt sinne. Du kan förbättra ditt sinne genom att tänka på rätt sätt och handla p...