Fortsätt till huvudinnehåll

Vad är visdom och varför behöver vi det?

Dagligen kan vi se effekterna av bristen på insikt och visdom hos oss människor. Skulle vi ha haft den här djupgående finansiella krisen om individer på ledande positioner ställt sig själva de avgörande och viktiga frågorna om konsekvenser av sitt handlande? Vem gagnar det här? Är det till nytta för mig själv och också för andra? Leder det här framåt mot någonting gott?
Brist på insikt och visdom kan och ställer till det rejält för fler än oss själva.
Vem är då vis? Är det munken som outtröttligt mediterar i det avlägsna Tibet? Måste jag leva på det sättet helt avskild från den vanliga världen för att bli vis?
Nej, visdom är ett förhållningssätt som vi kan lära oss att utveckla, en mentalitet som gör det möjligt för oss att skilja på vad som är viktigt och värdefullt från det som inte är det.
Skillnaden mellan intelligens och visdom uppfattas av många som att visdom innehåller en komponent av medmänsklig insikt och skarpsinne som inbegriper att förstå, lära av, bry sig om och lyssna till andra. Den som är vis har, förutom faktakunskap, förmågan att kunna läsa mellan raderna och har tillgång till något som kan definieras som "tyst kunskap", det vill säga sådana insikter som är svåra att lära ut i läroböcker.
En vis människa har god kapacitet att överblicka såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser av en handling samt ändra uppfattning om en ökad insikt påkallar detta.
Varför behöver vi visdom då? Jo, för att kunna hantera motstridiga och svåra krav. För att klarare kunna se val och konsekvenser i en komplex situation. För att kunna leda mer effektivt och lönsamt. För att få nya insikter om hur saker och ting faktiskt är, och inte bara som egot skulle vilja att de var. För att kunna se "The Big Picture" och för att kunna skapa en mer positiv framtid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Meningsmaximerarna ställer samhällets operativsystem på ända. Vad bra!

Samhällen har operativsystem. Lagar, sedvänjor och ekonomiska överenskommelser som vi möter varje dag ligger ovanpå ett lager av instruktioner, regler och föreställningar om hur världen fungerar. Och mycket av vårt samhälleliga operativsystem består av en uppsättning antaganden om mänskligt beteende - att vi behöver piskor och morötter för att prestera. Detta förlegade sätt att se på vad som motiverar oss människor har visat sig vara oförenligt med många sidor av modern affärsverksamhet. Vårt nuvarande samhälleliga operativsystem har blivit allt mindre kompatibelt med - och ibland hamnat i direkt motsatsförhållande till - hur vi organiserar det vi gör, hur vi betraktar det vi gör och hur vi gör det. I en algoritmisk uppgift följer man en samling fastslagna instruktioner längs den enda vägen till den rätta lösningen. En heuristisk uppgift innebär motsatsen. Eftersom det inte finns en algoritm måste man experimentera med olika möjligheter och skapa en ny lösning. Precis som oxar och gaff...

Det är slitsamt att vara ledare. Varför brottas på egen hand helt i onödan?

I en undersökning kring ledarskap genomförd av Statistiska centralbyrån i okt 2008 framgick det mycket tydligt att det är slitsamt att vara ledare och chef idag. Vi lever under ständig förändring både privat och i affärslivet. Det är viktigt att kunna fatta svåra beslut och hantera kriser. Enligt SCB:s undersökning ser manliga chefer färre möjligheter att få råd och hjälp om arbetsuppgifterna känns svåra, dessutom jobbar de mer övertid och tar med sig jobb hem i större utsträckning. Samma undersökning påvisar också det faktum att sju av tio kvinnliga chefer inte kan koppla av tankarna om jobbet på fritiden. Stressen har slagit klorna i både manliga och kvinnliga chefer, men i lite olika omfattning där sex av tio kvinnliga chefer har så stressigt att de inte hinner prata om eller tänka på annat än arbetet mot fyra av tio män. Samtidigt så överöses vi i litteratur och information om hur en bra ledare bör vara: ska inspirera, motivera, visa personlig omtanke, vara ett föredöme, improviser...

Jag vill ha en syntes av österländsk visdom och marknadsekonomi!

Ledarskap handlar om att fatta beslut, och inte vilka beslut som helst utan de rätta besluten. Ledningarna i globala företag fattar beslut som påverkar tusentals eller till och med miljontals människor, och politiska ledare fattar beslut som påverkar tiotals miljoner. Att fatta de rätta besluten är därför fullständigt avgörande, eftersom inkompetent beslutsfattande kan få katastrofala följder.Vi har stora frågor som behöver lösas i den globala ekonomin och vi har inte råd med kortsiktigt och ensidigt beslutsfattande längre. Den buddhistiska uppfattningen är att en sann ledare är den som fattar de rätta besluten. Detta innebär att ha rätt synsätt och det som Dalai Lama kallar "ett lugnt, samlat och koncentrerat sinne", det vill säga ett fridfullt sinne som inte störs av negativa tankar och känslor, och som är tränat och fokuserat. För att förbättra kvaliteten på sina beslut måste ledare förbättra sitt sinne. Du kan förbättra ditt sinne genom att tänka på rätt sätt och handla p...