Fortsätt till huvudinnehåll

Som ledare, tänker och leder du ekosystemmässigt? Inte, då är det dags att lära dig eller lämna över.

Idag vet vi att de flesta organismer inte bara är medlemmar i ett ekologiskt system utan också är ett komplext ekosystem själva som värd för mindre organismer som har avsevärt eget självbestämmande men som ändå är harmoniskt integrerade i helhetens funktion och syfte. Det finns alltså tre sorters levande system – organismer, delar av organismer och samhällen av organismer, vilka alla är integrerade helheter och vars grundläggande egenskaper uppstår ur interagerandet och beroendet mellan delarna.

Enligt systemteori är de grundläggande egenskaperna hos en organism, eller levande system, de sammanlagda egenskaperna hos helheten, som ingen av de enskilda delarna ensamt har. De uppstår genom interagerande och relationer mellan delarna. Dessa egenskaper förstörs när systemet dissekeras, antingen fysiskt eller teoretiskt i isolerade element. Trots att vi kan urskilja individuella delar i ett system är dessa delar inte isolerade och helhetens natur är alltid annorlunda än bara summan av dess delar.
Systemtänkande är beroende av sammanhang, vilket är motsatsen till analytiskt tänkande. Analys innebär att plocka isär någonting i mindre delar för att förstå, systemtänkande innebär att sätta saker i sammanhang av en större helhet.

Biologer har funnit ickereducerbar helhet hos organismer, kvantfysiken i atomfenomen, Gestaltpsykologin i perceptionen och ekologer har funnit den i sina studier av djur- och växtsamhällen. Levande system på alla nivåer fungerar som nätverk. Livets nät består av nätverk inom nätverk som har förmågan till självorganisering via sk. feed-back loops. Genom ständiga cykliska processer skapar, formar och förändrar livet miljön som det samtidigt anpassar sig till. Miljön ger sedan feed back på livets agerande. Livet består av ständig cyklisk och ömsesidig påverkan. I naturen finns inget ”över” eller ”under” och det finns inga hierarkier. Det har visat sig att naturen i sig liknar den mänskliga naturen – oberäknelig, sensitiv gentemot sin omgivning och influerad av små skiftningar som kan ge plötsliga och stora konsekvenser. Därför är det av vikt att vi via respekt, samarbete och dialog försöker lära oss mer om naturens komplexitet där vi människor ingår och otvivelaktigt också står under påverkan.

Människans förmåga till abstrakt tänkande har lett till att vi behandlar naturen – livets nätverk - som om det bestod av separata delar som kan exploateras av olika intressegrupper. Vi har dessutom utvidgat denna fragmentariska syn till det mänskliga samhället genom att dela in det i olika nationer, raser, religioner och politiska grupper. Tron att alla dessa fragment, i oss själva, i vår miljö och i vårt samhälle egentligen är separata har avlägsnat oss från naturen och från våra medmänniskor och därmed förminskat oss. För att återvinna vår mänskliga natur behöver vi återvinna vår upplevelse av samhörighet med hela livets nätverk. Att återknyta samhörigheten med livets nätverk betyder att skapa och nära hållbara samhällen där vi kan tillfredsställa våra behov och vår önskan utan att förminska kommande generationers möjligheter. För att lyckas med detta behöver vi bli ekologiskt kompetenta. Vi kan dra viktiga lärdomar genom att studera ekosystem. Vi behöver förstå organisationsprinciperna för ekosystem och använda oss av de principerna för att skapa hållbara mänskliga samhällen. De ekologiska principerna behöver manifesteras i principer för utbildning, ledarskap och politik.

En uppenbar lärdom för mänskliga samhällen är den stora konflikten mellan ekonomi och ekologi som mynnar ur det faktum att naturen är cyklisk medan industriella system är linjära. Våra företag utnyttjar resurser, omvandlar dem till produkter plus avfall, säljer produkterna till konsumenter som genererar mer avfall när de har konsumerat produkten. Ekonomi betonar konkurrens, expansion och dominans; ekologi betonar samarbete, bevarande och partnerskap. Hållbara mönster av produktion och konsumtion måste vara cykliska, imitera naturens cykliska processer. För att åstadkomma sådana cykliska mönster behöver vi designa om våra lednings- och företagsprocesser, ekonomiska och samhällssystem fundamentalt.

Affärsverksamhet är ett ekosystem, inte ett slagfält. Kloka ledare ser affärsverksamhet som en symbios där det mest anpassningsbara företaget har bäst chanser till att överleva och blomstra. De skapar på ett naturligt sätt kreativa team som enkelt anpassar sig till nya marknader och snabbt utvecklar samarbeten med andra företag, kunder och till och med konkurrenter. Denna samarbetsprincip har fungerat under miljarder av år för bakterier och organismer i ekosystemen.

Näringsverksamhet är ett samhälle en gemensamhet, inte en maskin. Kloka ledare ser sitt företag, sin organisation, sin nation som en samling av individuella drömmar och förhoppningar, alla förknippade med ett högre syfte. De inspirerar anställda/medborgare till att ägna sig åt sina medmänniskors framgång och därmed också gemenskapen, företaget, nationen och världen i stort.

Ledarskap innebär att tjäna, inte att kontrollera. Kloka ledare ställer upp en övergripande inriktning och hänger sig sedan åt att ta fram de resurser som deras anställda behöver för att klara av jobbet. De överlåter beslutsfattande om hur saker och ting faktiskt ska utföras till de team som ska utföra arbetet. I ekologiska ekosystem är det precis detta som sker i mindre autonoma nätverk som samtidigt ingår i större nätverk.

Kloka ledare inspirerar människor till att se en bättre framtid och att de är en förutsättning för denna hoppfulla framtid. Som ett resultat så arbetar de anställda/medborgarna hårdare eftersom de tror på organisationens/nationens mål, har roligare och vet att de får lön för mödan.

Kloka ledare ser teknologi som ett sätt att skapa frihet för människor att vara kreativa och bygga bättre relationer. De anpassar sina back-office system till verktyg som smartphones och bärbara enheter som människor verkligen vill använda. De installerar inte centraliserade IT-system, energisystem etc. som motarbetar och försvårar människans frihet och förmåga att själv lösa problem i de konstellationer som för stunden krävs. Återigen ser vi parallellen till ekosystem där centralisering inte existerar. För att vara flexibel och kunna lösa problem vartefter de uppstår krävs den frihet och rörlighet som nätverk kopplade till varandra ger.

Kloka ledare ser arbete som någonting som ska vara roligt och intressant i sig och anser att den viktigaste funktionen för en ledare är att, så långt det är möjligt, ge människor de arbeten som kan och kommer att göra dem verkligt lyckliga. En lycklig människa, visar engagemang, passion och glädje i utförandet av sitt arbete eftersom de ser en meningsfullhet och ett högre syfte med sin uppgift.

Sedan slutet av 80-talet har vi överskridit jordens regenerativa kapacitet, d v s vi konsumerar resurser snabbare än jorden hinner producera nya (WWF; Living Planet Report 2006:2). Ur ett ekosystemhänseende är det inte hållbart. Tillväxtbegreppet med sitt flaggskepp BNP som inte är ekosystemmässigt är en av orsakerna till att världen är i det skick hon är idag. Ledare inom näringsliv, samhälle och utbildning som har förmågan att se ur ekosystemets perspektiv och till helheten, som inte är fast i gamla dogmatiska ideologier och management teorier, som inser att sakfrågorna är viktigast kommer att vara avgörande för vår gemensamma framtid. Att samarbete för att lösa våra viktigaste problemställningar, där miljöaspekter står högst upp, är vitalt både såväl lokalt, nationellt som globalt. Vi är alla beroende av att grundförutsättningarna för liv hanteras på ett hållbart sätt, oavsett partitillhörighet eller nationalitet. Detta innebär småskaliga och flexibla lösningar som fungerar tillsammans i nätverk, inte de storskaliga, centraliserade och oflexibla lösningar som man fastnat i, exempelvis inom energiområdet.

Miljölagstiftningen har nästan uteslutet varit inriktad på att kontrollera de fysiska flödena, men hur produkterna konsumeras och används har lämnats därhän. Företag har bedrivit sitt miljöarbete inom ramen för olika miljöledningssystem och idag är en del miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004, EMAS (Eco Management and Audit Scheme) EU:S miljölednings och miljörevisionsordning och REVAQ ett certifieringssystem för återvunnen växtnäring på åkermark från avloppsslam. Om antalet miljöcertifierade företag är en kvalitetsstämpel på svenskt hållbart företagande och ledarskap så är svenskt företagande i ett miserabelt skick. Av totalt 1. 036 .787 företag så är ynkliga 5. 618 företag i dagsläget miljöcertifierade enligt ovan nämnda certifieringssystem. 

Flera studier kring miljöledningssystem och miljöcertifierade företag visar brist på ekosystemtänkande hos de företag/organisationer som ingår i en produktionskedja. Jag skulle hellre ur ett ekosystemperspektiv säga cykliskt samarbetsnätverk. Optimal effekt av miljöledningssystemen uppnås inte, när de aktörer som ingår i nätverket inte till fullo använder sig av varandras kompetenser, erfarenheter, förhållningssätt och kreativitet kring miljöaspekter och samarbete. Kritik kring miljöledningssystemen från användarna har också framkommit. För stora och specifika kravsystem kan stjäla resurser, engagemang och tid från nytänkande och verka hämmande på ytterligare ansvarstagande och proaktivt tänkande. För att se detta ut ett ekosystemperspektiv så har denna kritik sitt ursprung i miljöledningssystemens alltför oflexibla och detaljerade utformning som inte tillåter eller tar hänsyn till de specifika förhållanden som varje företags- eller organisationsmässig samarbetsrelation utgör.

Ekosystemmässigt och av vital vikt för en hållbar samhällsutveckling med ett hållbart ledarskap är att den finansiella sektorn inser att de också är en mycket stor del i vårt gemensamma ekosystem och har ett ansvar för detta. Den finansiella sektorn skulle utan tvekan spela en viktig roll vad gäller industrins omställning mot hållbara processer och produkter. En sådan roll kan dock bara uppfyllas om en del förutsättningar är givna:

  • Att finansiella aktörer besitter kompetensen att bedöma industriell och annan ekonomisk verksamhet   utifrån hållbarhetskriterier 
  • Att tjänster och produkter utformas så att miljö- och sociala hänsyn tas 
  • Att finansiella aktörer själva organiserar sin verksamhet utifrån uthållighetsscenarier 

Sett ur ett helhetsperspektiv kan försörjningen med kapital och prissättningen av företag spela en avgörande roll. Försörjningen med kapital bygger på att ett företag prissätts (värderas) utifrån dess risker och utvecklingsmöjligheter. Företag med hög miljörisk som påverkar ekosystemet negativt borde ha sämre tillgång till kapital och /eller att möjligheten till riskkapital försämras genom att finanssektorn tar ut en högre riskpremie. Ekosystemets principer leder oss fram till den viktiga insikten att leda ett socialt system – ett företag, en stad eller en ekonomi – innebär att hitta de optimala värdena för systemets variabler. Om man försöker att maximera någon enda variabel istället för att optimera den, leder det obönhörligen till hela systemets förstörelse.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är poängen (syftet) med det ekonomiska paradigmet? Hur hindrar det oss att uppnå hållbarhetsmålen och leva ett gott liv? Hur ändrar vi på det?

Det ledande marknadsliberala ekonomiska tänkandet verkar alltmer vara otillräckligt för att lösa de globala förändringar vi står inför. Precis som det moderna marknadsliberala samhällets tillkomst krävde en dramatisk förändring av hur vi tidigare tänkt för en transformering till ett kommersiellt samhälle baserat på idén om pengar, ränta, ekonomisk tillväxt och relativt oreglerade marknader, kräver de nya förhållandena under vår epok Anthropocene nya formuleringar och mänskligt beteende. Vi kommer att behöva ändra vårt tankesätt. Det finns inte bara en möjlig världsbild.  Vi måste reflektera över hur djupt inpräntad och inbäddad den kapitalistiska logiken är i hur vi organiserar våra samhällen och institutioner. Vi behöver bättre förstå relationen mellan det moderna kapitalistiska samhället och den globala ekologiska krisen.
Varför ge sig på det ekonomiska paradigmet eller världsbilden? Jo, därför att det skapade praxis, normer, lagar, regler, affärs- och marknadsstrukturer, teknologie…

Ledare som i panik och vilsenhet tar beslut utifrån sina rädslor leder oss inte framåt och ur krisen.

Alltför många företag och organisationer återgår till ett ledarskap som drivs av rädsla, istället för att skapa värdebaserade gemenskaper och sammanhållning i företaget med utrymme för reflektion för att lära sig av sina handlingar. Ledare idag är rädda för att de inte ska kunna lösa de problem de står inför. De gamla modellerna för ordergivning och kontroll – budget, strategisk planering, prognoser, belöningar och bonusar, utvärderingar – är inte effektiva i en föränderlig och flyktig omvärld. Ingenting fungerar som det borde.

Enligt, Laurence Gonzales, författare till boken Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why: True Stories of Miraculous Endurance and Sudden Death, så går människor som är vilsna i vildmarken igenom förutsägbara stadier. Först så förnekar de att de är vilse: de fortsätter att göra det de alltid har gjort fast ännu mer ihärdigt. Sedan när de börjar inse att de är vilse söker de frenetiskt efter minsta bevis som kan indikera att de inte är vilse. Nästa fas inneb…

En bättre och hållbar värld? Hur gör vi? Är vi medvetna om hur vi formar världen?

Vi behöver bara se på tv-nyheterna för att inse galenskaperna i vår värld och den minskar inte. Människans agerande innebär våld mot andra livsformer på vår planet - förstörelsen av syreproducerande skogar och av växter och djur, vanvård av djur i jordbrukets djurfabriker samt förgiftning av floder, hav och luft. Med enskildas egocentriska vinstintresse som drivkraft och okunnighet om det faktum att människan är en del av helheten, framhärdar människor med beteenden som, om de får fortgå okontrollerat, bara kan resultera i mänsklighetens undergång. Om mänsklighetens historia vore en klinisk psykologisk fallbeskrivning av en enda människa skulle diagnosen inte kunna bli något annat än kroniska paranoida vanföreställningar samt en sjuklig benägenhet att begå mord, extrema våldshandlingar och grymheter mot förmodade fiender. Kriminell galenskap, med några få klara stunder. Rädsla, girighet och maktbegär är de psykologiska drivkrafterna bakom inte bara krig och våld mellan nationer, stam…