Fortsätt till huvudinnehåll

Leve våra olikheter - särskilt i ledningen!

Företag som systematiskt rekryterar anställda med vitt skilda erfarenheter, bakgrund, ålder, kön och nationalitet har ett försprång och fördel i en ökande global och konkurrensutsatt ekonomi. Ledningsgrupper bestående av olika nationaliteter, kön och yrkesbakgrund bidrar också mätbart till företagets prestation, enligt en omfattande studie genomförd av Accenture och presenterad i juni 2010.
Rapporten kallad Phönix är baserad på 358 listade europeiska företag från 24 länder, inom åtta branscher; telekommunikation, läkemedelsindustri, olja/gas, elbolag, kemikalieindustri, ståltillverkning, bank och försäkring. Accentures syfte med studien var att studera relationen mellan ledarskap och mångfald inom en så representativ bredd av europeiska branscher som möjligt. Accentures kriterier för framgång var börskurs under tre år, lönsamhet mätt som ROIC-WACC (Return On Invested Capital-Weighted Average Capital Cost) under fem år, tillväxt mätt som CAGR (Compund Annual Growth Rate) under fem år. Mått på mångfald var kön som procentuell andel kvinnor i ledningen (Executive Board, ansvarig för dagliga verksamheten), internationell mångfald som procentuell andel ledare med annan nationalitet än företaget, och olikheter i både akademisk och yrkesmässig bakgrund.
Resultatet från Phönix studien visar en betydande korrelation mellan både kön och internationell mångfald i ledningsgruppen och företagets börskurs. Företag med fler kvinnor i högsta ledningen gav inte bara bättre avkastning till aktieägarna utan var också mer lönsamma. Studien visar också att företag kan boosta lönsam tillväxt genom att sträva efter att mixa yngre med mer erfarna ledare med olika utbildnings- och yrkesmässig bakgrund. Olikheter eller mångfald är vettigt i en allt mer komplex värld. CEO:s är fortfarande företagens ansikte utåt men framgångsrikt ledarskap kräver gemensamma ansträngningar från alla de högsta ledarna. Och ledningsgruppen behöver förstå, anamma och agera på en mängd olika synpunkter, ständigt ifrågasätta etablerade sätt att göra saker på och motverka grupptänkande som hindrar innovation.
Det är självklart att ledningsgrupper som kombinerar olika styrkor, åsikter och perspektiv kan vara mer kreativa, leda verksamheten bättre och prestera bättre. Yngre nykomlingar i ledningen kommer ofta med nya idéer men nytt tänkande som främjar innovation behöver både vara realistiskt och marknadsmässigt. Mer erfarna ledare kan vara bättre lämpade att avgöra potentialen för en ny idé. Det är viktigt med en balans mellan gråskäggen och gröngölingarna i ledningen - och att de förstår varandras perspektiv. Det är lika viktigt med balans mellan könen. En ensam kvinna blir lätt bara en symbol och alltför isolerad för att effektivt kunna bidra. Det är bättre att ha med fler kvinnor - gärna med olika yrkesmässig bakgrund. Ett bra exempel är norska Statoil, ett av de bäst presterande företagen i Accentures studie, där kvinnor med bakgrund inom shipping, teknologi och juridik utgör 40 procent av den exekutiva ledningen (procentuell andel lag i Norge). Korrelationen mellan just kön och högre lönsamhet är genomgående stark i hela studien , lika framträdande inom läkemedelsindustri som bankverksamhet. Den bransch som står ut mest när det gäller mångfald i ledningsgruppen är telekommunikation tätt följd av läkemedelsindustri, vilket troligtvis är ett resultat av behovet att vara exceptionellt dynamisk och innovativ i en komplex, global och högt reglerad bransch. Som bransch så har telekommunikation fler kvinnor i sina ledningsgrupper än någon annan undersökt bransch även om andelen fortfarande ligger på en låg nivå 7,3 procent jmf genomsnittet på 4,3 procent.
Många av de företag som försöker åstadkomma mångfald i sina ledningsgrupper kämpar med att försöka klara av de friktioner som uppstår vid olika synpunkter och perspektiv, men det är också i dessa friktioner som kreativiteten och innovationen finns. Men det sorgliga är att de flesta har inte ens brytt sig om att försöka: tre av fyra av de undersökta företagen har fortfarande exklusivt manliga ledningsgrupper. Detta trots att företag som lyckas med sin strävan att skapa mångfald i ledningsgruppen belönas med bättre aktiekurser och lönsamhet. Kopplingen mellan mångfald och hög prestation är tydlig och kommer att bli ännu tydligare i en multi-polär värld.
Denna studie påvisar vikten av våra olikheter, att de är bra och att de faktiskt tjänar ett syfte - utveckling till det bättre. Det är inte alltid lätt att ta steget ut i det okända, det känns tryggare att göra som jag alltid gjort. Det blir jobbigt, omständigt och inte lika enkelt, men om jag vågar agera annorlunda, knyta till mig individer som är helt olika mig så kommer jag också att kunna uppnå helt nya och bättre resultat i företaget. Det är just inom de här områdena som en Executive coach verkar och kan stödja och bidra till att initiera, driva på och möjliggöra mer strategiska, kreativa, flexibla och lönsamma ledningsgrupper baserade på våra olikheter - de är BRA för lönsamheten.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ledare som i panik och vilsenhet tar beslut utifrån sina rädslor leder oss inte framåt och ur krisen.

Alltför många företag och organisationer återgår till ett ledarskap som drivs av rädsla, istället för att skapa värdebaserade gemenskaper och sammanhållning i företaget med utrymme för reflektion för att lära sig av sina handlingar. Ledare idag är rädda för att de inte ska kunna lösa de problem de står inför. De gamla modellerna för ordergivning och kontroll – budget, strategisk planering, prognoser, belöningar och bonusar, utvärderingar – är inte effektiva i en föränderlig och flyktig omvärld. Ingenting fungerar som det borde.

Enligt, Laurence Gonzales, författare till boken Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why: True Stories of Miraculous Endurance and Sudden Death, så går människor som är vilsna i vildmarken igenom förutsägbara stadier. Först så förnekar de att de är vilse: de fortsätter att göra det de alltid har gjort fast ännu mer ihärdigt. Sedan när de börjar inse att de är vilse söker de frenetiskt efter minsta bevis som kan indikera att de inte är vilse. Nästa fas inneb…

Jorden är vårt hem. Riktiga krigare behövs nu för att skydda och undanröja hotet.

När du försöker förändra världen kommer människor som har intressen i att status quo upprätthålls först ignorera dig, sedan förlöjliga dig, sedan attackera dig, men efter det vinner du. Det är därför som det nu behövs män och kvinnor som vågar vara riktiga krigare till skydd för Jorden, vårt hem och Livet.
Under tio tusentusentals år levde vi människor nära naturen. Människorna då insåg att de var beroende av naturen/jorden för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd. Vi är lika beroende idag. I Jorden gror livet på samma sätt som i kvinnans kropp. Jorden ger oss mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och skydd - ett hem.
Efter döden skulle människan åter till Jordens inre – ”av jord är du kommen och till jord ska du åter varda”, en fras som fortfarande används idag. Allting i människornas värld var besjälat – träden, jorden, källorna och våtmarkerna. Det fanns en vördnad för Livet, som en osynlig ständigt närvarande kraft som ingen kan fånga in eller hålla fast – en gåtfull när…

Vad är poängen (syftet) med det ekonomiska paradigmet? Hur hindrar det oss att uppnå hållbarhetsmålen och leva ett gott liv? Hur ändrar vi på det?

Det ledande marknadsliberala ekonomiska tänkandet verkar alltmer vara otillräckligt för att lösa de globala förändringar vi står inför. Precis som det moderna marknadsliberala samhällets tillkomst krävde en dramatisk förändring av hur vi tidigare tänkt för en transformering till ett kommersiellt samhälle baserat på idén om pengar, ränta, ekonomisk tillväxt och relativt oreglerade marknader, kräver de nya förhållandena under vår epok Anthropocene nya formuleringar och mänskligt beteende. Vi kommer att behöva ändra vårt tankesätt. Det finns inte bara en möjlig världsbild.  Vi måste reflektera över hur djupt inpräntad och inbäddad den kapitalistiska logiken är i hur vi organiserar våra samhällen och institutioner. Vi behöver bättre förstå relationen mellan det moderna kapitalistiska samhället och den globala ekologiska krisen.
Varför ge sig på det ekonomiska paradigmet eller världsbilden? Jo, därför att det skapade praxis, normer, lagar, regler, affärs- och marknadsstrukturer, teknologie…