Fortsätt till huvudinnehåll

Klarar bankledningarna att ta de beslut som behövs och är tillväxt alltid bra?

Den finansiella kris vi har sett och fortfarande ser effekter av har skakat allmänhetens förtroende för det finansiella systemet i grunden och har förändrat bankmarknaden dramatiskt i många länder. Aktieägare förväntar sig nu att bankerna förändrar sin uppgift radikalt och övergår till långsiktigt värdeskapande och finansiell stabilitet. Hittills så har reglering för finansiell stabilitet legat hos statliga myndigheter, men nu behöver banker och finansinstitut i allt högre grad också adressera dessa målsättningar internt.
Den korrigering vi nu ser av den globala finansiella obalansen var orsakad av en utdragen period av ekonomisk tillväxt som eldades på med hjälp av billiga krediter vilket resulterade i inflation av tillgångars värde. Även om en sådan här korrigering var tvungen att uppstå vid någon tidpunkt, så förvärrades den genom ett kortsiktigt fokus på avkastning i en bransch vars själva natur är långsiktig (försäkring, bolån och företagslån). Allt komplexare produkter, brist på transparens och krav på att leverera positiva kvartalsrapporter ledde banker till att ta aldrig tidigare skådade risker. Dessutom låg inte alltid prestationsbaserade belöningssystem i linje med långsiktigt värdeskapande.
Historiskt sett så har banker kunnat lita till interbankfinansiering för att boosta sin marknadsandel för egen utlåning. Med den begränsade tillgången på interbankfinansiering, kommer banker att bli tvungna att lita till alternativa källor för finansiering, som kan komma att kosta mer. Generellt sett så kommer banker att behöva finansiera en större proportion av sina tillgångar via den egna inlåningsbasen. Detta kommer för vissa banker att innebära att de behöver se över sina affärsmodeller, utlåningspolicies, och hur de agerar för att öka inlåningen i banken.
Det kommer att bli kritiskt att göra sig av med högrisktillgångar så att banken kan fortsätta att låna ut på ett ansvarsfullt sätt för att trygga den finansiella stabiliteten i samhället och ekonomin. Banker behöver se över sina portfölj-strategier och ta modiga beslut kring vilka tillgångar som måste avyttras trots att de är lönsamma, men för att de inte ligger i linje med aktieägarnas långsiktiga perspektiv. Investerare, myndigheter och kunder vill vara försäkrade om att banken är livsduglig och solvent.
Traditionellt sett så har prestationsinriktade ledningssystem uppmanat till risktagande eftersom de varit baserade på kortsiktiga resultat. Nu måste de prestationsinriktade ledningssystemen ligga i linje med de nya prioriteringarna. Incitament måste uppmana till större fokus på långsiktighet och utan moraliska fallgropar.
Många företag, gäller inte bara banker och finansinstitut, har varit besatta av kortsiktiga resultat för att uppnå långsiktig lönsamhet. Men historiska data och research visar att det inte är rätt väg och tillväxt är inte alltid heller bra.
Edward D. Hess, Professor of Business Administration och författare till bl a boken Smart Growth menar att begrepp som 1) Väx eller dö! inte är baserat på vetenskap eller företags verklighet; 2) jämn och oavbruten tillväxt över medel under fem år är undantaget inte regeln; 3) tillväxt skapar risker som behöver hanteras eftersom det kan stressa kulturen, upplevt värde på kunderbjudandet, kvalitetskontroller och anställda; 4) tillväxt är mycket mer än en strategi. Tillväxt är en mental inställning; en experimentell inlärningsprocess; och tillväxt kräver ett internt system som möjliggör tillväxt. Hanterar inte ett företag, dess ledning och medarbetare inlärnings- och tillväxtprocessen riskerar man att förstöra värden i företaget.
Sättet på vilket individer tänker, både individuellt och i grupp, påverkar de beslut som de tar, på sätt som är långt ifrån uppenbara och sällan förstådda. Dessutom kräver olika nivåer av ledarskap olika typer av förmågor för att hantera sin roll och klara av sitt uppdrag. För att bygga och säkerställa kontinuitet i ledarskapet behöver företag utveckla ett ramverk för utveckling och successionsplanering där man förklarar hur framgång ser ut på varje ledarskapsnivå, beskriver hur man förbättrar färdigheter hos nybörjare ända till högsta ledning, säkerställer konsekvens genom hela organisationen och förklarar hur man kan förbereda sig inför befordran.
Banker och finansinstitut behöver snabbt ställa om till nya krav som ställs från aktieägare, myndigheter och kunder. Är ledarna redo och förberedda? Är ledningsgrupper optimalt sammansatta med deltagare från olika bakgrunder och med olika styrkor och perspektiv för att främja innovation och kreativitet? Gör ledningen rätt saker? Vem vågar ifrågasätta rådande grupptänk?
Vi står i dag inför möjligheten att skapa någonting långsiktigt mycket bra, men vi kan inte fortsätta som vanligt och göra som vi alltid gjort. Nya mer långsiktigt hållbara strategier som generera värde med mening är vägen framåt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ledare som i panik och vilsenhet tar beslut utifrån sina rädslor leder oss inte framåt och ur krisen.

Alltför många företag och organisationer återgår till ett ledarskap som drivs av rädsla, istället för att skapa värdebaserade gemenskaper och sammanhållning i företaget med utrymme för reflektion för att lära sig av sina handlingar. Ledare idag är rädda för att de inte ska kunna lösa de problem de står inför. De gamla modellerna för ordergivning och kontroll – budget, strategisk planering, prognoser, belöningar och bonusar, utvärderingar – är inte effektiva i en föränderlig och flyktig omvärld. Ingenting fungerar som det borde.

Enligt, Laurence Gonzales, författare till boken Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why: True Stories of Miraculous Endurance and Sudden Death, så går människor som är vilsna i vildmarken igenom förutsägbara stadier. Först så förnekar de att de är vilse: de fortsätter att göra det de alltid har gjort fast ännu mer ihärdigt. Sedan när de börjar inse att de är vilse söker de frenetiskt efter minsta bevis som kan indikera att de inte är vilse. Nästa fas inneb…

Jorden är vårt hem. Riktiga krigare behövs nu för att skydda och undanröja hotet.

När du försöker förändra världen kommer människor som har intressen i att status quo upprätthålls först ignorera dig, sedan förlöjliga dig, sedan attackera dig, men efter det vinner du. Det är därför som det nu behövs män och kvinnor som vågar vara riktiga krigare till skydd för Jorden, vårt hem och Livet.
Under tio tusentusentals år levde vi människor nära naturen. Människorna då insåg att de var beroende av naturen/jorden för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd. Vi är lika beroende idag. I Jorden gror livet på samma sätt som i kvinnans kropp. Jorden ger oss mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och skydd - ett hem.
Efter döden skulle människan åter till Jordens inre – ”av jord är du kommen och till jord ska du åter varda”, en fras som fortfarande används idag. Allting i människornas värld var besjälat – träden, jorden, källorna och våtmarkerna. Det fanns en vördnad för Livet, som en osynlig ständigt närvarande kraft som ingen kan fånga in eller hålla fast – en gåtfull när…

Vad är poängen (syftet) med det ekonomiska paradigmet? Hur hindrar det oss att uppnå hållbarhetsmålen och leva ett gott liv? Hur ändrar vi på det?

Det ledande marknadsliberala ekonomiska tänkandet verkar alltmer vara otillräckligt för att lösa de globala förändringar vi står inför. Precis som det moderna marknadsliberala samhällets tillkomst krävde en dramatisk förändring av hur vi tidigare tänkt för en transformering till ett kommersiellt samhälle baserat på idén om pengar, ränta, ekonomisk tillväxt och relativt oreglerade marknader, kräver de nya förhållandena under vår epok Anthropocene nya formuleringar och mänskligt beteende. Vi kommer att behöva ändra vårt tankesätt. Det finns inte bara en möjlig världsbild.  Vi måste reflektera över hur djupt inpräntad och inbäddad den kapitalistiska logiken är i hur vi organiserar våra samhällen och institutioner. Vi behöver bättre förstå relationen mellan det moderna kapitalistiska samhället och den globala ekologiska krisen.
Varför ge sig på det ekonomiska paradigmet eller världsbilden? Jo, därför att det skapade praxis, normer, lagar, regler, affärs- och marknadsstrukturer, teknologie…