Fortsätt till huvudinnehåll

Fler vill ha vinst med mening. Vad beror det på? Hur gör vi?

Det har länge varit näst intill vattentäta skott mellan ekonomi och psykologi/beteendevetenskap. På senare år har nationalekonomer och företagsekonomer fått upp ögonen för psykologiska aspekter och fenomen i ekonomin. På samma sätt som allt är ekonomi är allt också psykologi. En av anledningarna till ekonomernas intresse hänger säkert ihop med de allt snabbare transaktionerna av pengar och värdepapper på världens börser. Transaktionerna är idag enorma flöden som svänger sekundsnabbt fram och tillbaka. De här fluktuationerna har sällan särskilt mycket med reella svängningar i konjunkturen att göra utan bottnar oftast i överdrivna psykologiska reaktioner på osäkerhet, rykten och små vågkrusningar på kapitalmarknaderna.
Nobelpristagarna Amos Tverskys och Daniel Kahneman är några av grundarna till inriktningen beteendeekonomi, vilken redan är och förmodligen kommer att bli allt viktigare framöver. Beteendeekonomi använder sociala, kognitiva och emotionella faktorer för att förstå individers och organisationers ekonomiska val och beslut, vilket inkluderar konsumenter, låntagare och investerare och deras effekt på marknadspriser, avkastning och resursfördelning. Mängder av experiment har visat att vi inte bara bryr oss om vårt materiella egenintresse, utan även bryr oss om andra och att vi absolut inte är enbart rationella utan i väldigt hög grad emotionella. Många människor verkar ogilla alltför orättvis fördelning av resurser, följer moraliska regler och är beredda att bestraffa dem som beter sig orättfärdigt (Camerer 2003). Det här är sociala egenskaper som har gynnat människans evolution genom historien. Vi är alla beroende av varandra på något sätt för att vi ska överleva.
I en artikel i SVD nyligen, som rapporterade från en tredagarskonferens med Dalai Lama som gick under temat "Altruism och medkänsla i ekonomiska system", framgick det tydligt att människan inte enbart drivs av egennyttan i ekonomiska beslut utan också av osjälviskhet, vilket också får stöd ifrån beteendeekonomisk, psykologisk och socialpsykologisk forskning. Altruism som drivkraft har en effekt på hälsan som kommer kroppen till godo. Människan har potential till altruism, men den måste tränas upp - den infinner sig inte bara. Ett sätt att träna är att praktisera meditation med inriktning på medkänsla. Enligt neurovetenskapen skapar detta bestående förändringar i hjärnans nervbanor.
Det blir allt tydligare att fler och fler människor vill göra verklig skillnad och påverka vår gemensamma framtid på ett positivt och främjande sätt. 2006 fick Grameen Bank fredspriset för att ha främjat social utveckling genom små lån till miljontals fattiga kvinnor i Bangladesh. Mikrolån direkt till fattiga människor som har viljan att bygga och starta egna verksamheter är en mycket bättre väg till utveckling i tredje världen än att kanalisera pengastöd via regeringar. Det uppmuntrar bara till korruption och ineffektivitet, vilket vi redan sett under lång tid.
Intressanta initiativ tas runt om i världen via exempelvis internet. Kiva Microfunds med webbadressen www.kiva.org är en non-profit organisation baserad i San Fransisco som möjliggör investeringar för dig och mig genom att vi via internet kan låna ut en mindre summa, några hundra dollar, till mikrofinansieringsinsitut i utvecklingsländer runt om i världen och USA, som i sin tur lånar ut pengarna till små företag. När entreprenörerna betalar tillbaka lånet, levererar mikrofinansieringsinstitutet tillbaka pengarna till Kiva som i sin tur betalar tillbaka pengarna till utlånaren/investeraren som antingen kan hämta hem dem eller återinvestera dem i någon annan entreprenör. Detta genererar ingen annan vinst än den mänskliga vinsten att få känna meningsfullhet och göra verklig skillnad. Fram till 25 december 2009 har Kiva fördelat ut drygt 110 miljoner dollar i lån där medelbeloppet ligger på drygt 400 dollar.
Det finns också initiativ från den etablerade bank- och finansvärlden. Mycket bra initiativ har tagits av schweiziska finansinstitut som exempelvis Forma Futura Invest och Credit Suisse. Antoinette Huntziker-Ebneter på Forma Futura Invest vill få kunderna att reflektera över vilka produkter de stöder med sina investeringar. Hon vill få dem att bidra till ett hållbart samhälle och göra dem ansvariga för det globala systemet. Vårt nuvarande finanssystem skapar bara fler och fler bubblor och kriserna som följer kommer därför bara att fortsätta. De värderingar som Antoinette Hunziker-Ebneter ser råda i nuvarande system - kortsiktighet, materiell tillväxt, individualisering, linjärt tänkande, vinstmaximering - menar hon behöver förändras till sina totala motsatser. För hennes kunder blir livskvalitet och immatriella värden allt mer intressanta. Investmentbolagen behöver förändra sina tjänster från att ge kunderna enbart vinst till att ge dem vinst med mening. Investeringar som medel till att omforma framtiden har enormt stor potential. Genom att ta ansvar för sina investeringar kan man gynna en mer hållbar framtid.
2004 startade Arthur Vayloyan hos Credit Suisse, efter internt motstånd, en mikrofinansfond där fonden satsar pengar i olika mikrolåneinstitut som i sin tur betalar ut mikrolån till småföretagare i tredje världen. Det första året, 2004, satte kunder in 4 miljoner dollar i fonden. 2006 var summan 196 miljoner dollar och 2009 hade investeringarna vuxit till 958 miljoner dollar. Det betyder att 100 000 fattiga människor i världen har ett bättre liv idag. Avkastningen är låg, men mer än på ett vanligt bankkonto. Eftersom mikrolånebankerna inte är kopplade till den övriga ekonomiska världen har fondens utveckling inte påverkats av finanskrisen.
Svenska banker har inte kommit särskilt långt när det gäller att erbjuda investeringsalternativ kopplade till mikrolåneinstitut i tredje världen. Det finns miljö- och etiska placeringsalternativ, men det betyder oftast att pengarna investeras i relativt stora och etablerade företag som inte sysslar med tobak, pornografi, krigsmateriel eller alkoholtillverkning. SkandiaBanken har en stiftelse som stödjer projekt som bedriver främjande verksamhet för barn och ungdom i Sverige.
De har också en fond där 2 procent av avkastningen går till Världsnaturfonden. Södermanlands Sparbank har initierat mikrolån till invandrarkvinnor som vill starta eget företag. De driver också tillsammans med Sparbanksakademin ett nytt projekt där man riktar in sig på före detta kriminella, före detta missbrukare och människor ur etniska minoriteter där de ska få hjälp att lyckas som entreprenörer med hjälp av mikrolån. Sparbanken ser den främsta vinsten som samhällsnytta men man skapar samtidigt en relation till framtida lönsamma företagare som sannolikt också är väldigt lojala till den bank som trodde på dem.
Det är nog gott och väl för oss i Sverige.Men var finns investeringalternativen där jag och du kan bidra till en hållbar framtid sett ur ett globalt perspektiv? Säkerligen ser fler än jag incitament till att flytta pengar från det etablerade kristyngda ekonomiska systemet till ett annat - mikrolåninstituten i tredje världen som klarat sig helskinnade genom finanskrisen och som faktiskt gör en verklig skillnad globalt sett. Människor har idag i allt större omfattning kommit till den insikten att vi alla behöver varandra om vi ska kunna ratta om vår inriktningen och klara av att skapa en hållbar framtid.Vi behöver utveckla våra inre, mentala tillgångar för att utveckla världen. Medkänsla och altruism är svårt att mäta och försvinner lätt i finansiella analyser, men det är en sådan helhetssyn som kan förändra vårt ekonomiska system till en kraft för någonting gott för världen. Helhetssyn innebär ett perspektiv som är beteendeekonomiskt och inte enbart ekonomiskt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ledare som i panik och vilsenhet tar beslut utifrån sina rädslor leder oss inte framåt och ur krisen.

Alltför många företag och organisationer återgår till ett ledarskap som drivs av rädsla, istället för att skapa värdebaserade gemenskaper och sammanhållning i företaget med utrymme för reflektion för att lära sig av sina handlingar. Ledare idag är rädda för att de inte ska kunna lösa de problem de står inför. De gamla modellerna för ordergivning och kontroll – budget, strategisk planering, prognoser, belöningar och bonusar, utvärderingar – är inte effektiva i en föränderlig och flyktig omvärld. Ingenting fungerar som det borde.

Enligt, Laurence Gonzales, författare till boken Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why: True Stories of Miraculous Endurance and Sudden Death, så går människor som är vilsna i vildmarken igenom förutsägbara stadier. Först så förnekar de att de är vilse: de fortsätter att göra det de alltid har gjort fast ännu mer ihärdigt. Sedan när de börjar inse att de är vilse söker de frenetiskt efter minsta bevis som kan indikera att de inte är vilse. Nästa fas inneb…

Jorden är vårt hem. Riktiga krigare behövs nu för att skydda och undanröja hotet.

När du försöker förändra världen kommer människor som har intressen i att status quo upprätthålls först ignorera dig, sedan förlöjliga dig, sedan attackera dig, men efter det vinner du. Det är därför som det nu behövs män och kvinnor som vågar vara riktiga krigare till skydd för Jorden, vårt hem och Livet.
Under tio tusentusentals år levde vi människor nära naturen. Människorna då insåg att de var beroende av naturen/jorden för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd. Vi är lika beroende idag. I Jorden gror livet på samma sätt som i kvinnans kropp. Jorden ger oss mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och skydd - ett hem.
Efter döden skulle människan åter till Jordens inre – ”av jord är du kommen och till jord ska du åter varda”, en fras som fortfarande används idag. Allting i människornas värld var besjälat – träden, jorden, källorna och våtmarkerna. Det fanns en vördnad för Livet, som en osynlig ständigt närvarande kraft som ingen kan fånga in eller hålla fast – en gåtfull när…

Vad är poängen (syftet) med det ekonomiska paradigmet? Hur hindrar det oss att uppnå hållbarhetsmålen och leva ett gott liv? Hur ändrar vi på det?

Det ledande marknadsliberala ekonomiska tänkandet verkar alltmer vara otillräckligt för att lösa de globala förändringar vi står inför. Precis som det moderna marknadsliberala samhällets tillkomst krävde en dramatisk förändring av hur vi tidigare tänkt för en transformering till ett kommersiellt samhälle baserat på idén om pengar, ränta, ekonomisk tillväxt och relativt oreglerade marknader, kräver de nya förhållandena under vår epok Anthropocene nya formuleringar och mänskligt beteende. Vi kommer att behöva ändra vårt tankesätt. Det finns inte bara en möjlig världsbild.  Vi måste reflektera över hur djupt inpräntad och inbäddad den kapitalistiska logiken är i hur vi organiserar våra samhällen och institutioner. Vi behöver bättre förstå relationen mellan det moderna kapitalistiska samhället och den globala ekologiska krisen.
Varför ge sig på det ekonomiska paradigmet eller världsbilden? Jo, därför att det skapade praxis, normer, lagar, regler, affärs- och marknadsstrukturer, teknologie…