Fortsätt till huvudinnehåll

Jag vill ha en syntes av österländsk visdom och marknadsekonomi!

Ledarskap handlar om att fatta beslut, och inte vilka beslut som helst utan de rätta besluten. Ledningarna i globala företag fattar beslut som påverkar tusentals eller till och med miljontals människor, och politiska ledare fattar beslut som påverkar tiotals miljoner. Att fatta de rätta besluten är därför fullständigt avgörande, eftersom inkompetent beslutsfattande kan få katastrofala följder.Vi har stora frågor som behöver lösas i den globala ekonomin och vi har inte råd med kortsiktigt och ensidigt beslutsfattande längre.
Den buddhistiska uppfattningen är att en sann ledare är den som fattar de rätta besluten. Detta innebär att ha rätt synsätt och det som Dalai Lama kallar "ett lugnt, samlat och koncentrerat sinne", det vill säga ett fridfullt sinne som inte störs av negativa tankar och känslor, och som är tränat och fokuserat. För att förbättra kvaliteten på sina beslut måste ledare förbättra sitt sinne.
Du kan förbättra ditt sinne genom att tänka på rätt sätt och handla på rätt sätt, men du kan inte handla på rätt sätt om du inte tänker på rätt sätt.
Att tänka på rätt sätt innebär att tänka efter före varje handling för att säkerställa att handlingen bygger på den rätta avsikten och den rätta motivationen. Den rätta avsikten är att handlingen ska vara fördelaktig för dig själv och för alla som berörs av den; det vill säga att den tar hänsyn till ditt eget och andras välbefinnande. Detta gäller såväl individer som organisationer. Det "rätta synsättet" inbegriper också tre aspekter av verkligheten: allt förändras, ingenting som existerar är oberoende, ingenting existerar utan orsak. Att inse de ömsesidiga beroendet och den ständiga förändringen är också grundvalen för systemtänkande i västvärlden.
Vid första anblick tänker kanske många att skillnaden mellan affärsvärlden och buddhismen är stor, men den gemensamma nämnaren är att de båda lägger stor vikt vid lycka. Ett företag som inte har nöjda medarbetare, kunder och ägare kommer till sist att gå under. En av buddhismens naturlagar är att egocentricitet är grundorsaken till allt lidande.Egocentricitet är också orsaken till negativa tankar som inte tar hänsyn till de konsekvenser de kan ha för andra. Fusk, lögner, döljande av onda avsikter, aggression, vrede, högmod, avund, illvilja och bitterhet räknas alla som negativa tankar eller känslor. När du lyckas minska förekomsten av sådana negativa uttryck kommer du att märka att dina relationer med andra människor snabbt blir bättre. Det är enkelt! Människor har hellre kontakt med någon som är intresserad av deras välbefinnande än med någon som bara är intresserad av sig själv. Men många är helt blinda för detta faktum. När de träffar andra försöker de pressa på dem sina egna idéer och övertyga dem om sin egen förträfflighet utan att alls intressera sig för den andra.
Ledare förstår att de är beroende av andra men inser inte helt hur beroende de är av dessa människors reaktioner vilka ligger utanför deras kontroll, till exempel kunder och media. De bästa ledarna är högst medvetna om hur viktiga deras interaktioner är för deras rykte: efter ett enda allvarligt misstag tar det årtionden att återuppbygga ett skadat rykte. VD på svenska bankföreningen Kerstin av Jochnick ser nu som sin uppgift att bl a prioritera och verka för ett högt förtroende för svenska banker sedan finanskrisen internationellt har skakat allmänhetens förtroende i gemen och hon anser att det är av yttersta vikt att det återupprättas. Synnerligen viktigt är det när bankerna av politikerna fått krav på sig som tillväxtskapare genom sin infrastruktur och kreditgivning. Det innebär också högre krav på helhetsperspektiv vid riskbedömning när det gäller bankernas hela utbud och affärsverksamhet. De banker som kommer att lyckas är de som klarar av att koppla ihop mikrofrågeställningar med makrofrågeställningen och se till helheten i skeenden, då krävs beslutsfattare och ledare som är tränade för variabla perspektiv och att se konsekvenser på både kort och lång sikt för samtliga berörda parter och har förmåga att välja vägar som gynnar flest parter. Detta är inte bara sant för bankverksamhet det gäller alla typer av verksamheter. Min yttersta önskan som jag också delar med Dalai Lama är att vi genom att förbättra kvaliteten på våra ledares beslut ska få leva i en värld som blir bättre för alla.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är poängen (syftet) med det ekonomiska paradigmet? Hur hindrar det oss att uppnå hållbarhetsmålen och leva ett gott liv? Hur ändrar vi på det?

Det ledande marknadsliberala ekonomiska tänkandet verkar alltmer vara otillräckligt för att lösa de globala förändringar vi står inför. Precis som det moderna marknadsliberala samhällets tillkomst krävde en dramatisk förändring av hur vi tidigare tänkt för en transformering till ett kommersiellt samhälle baserat på idén om pengar, ränta, ekonomisk tillväxt och relativt oreglerade marknader, kräver de nya förhållandena under vår epok Anthropocene nya formuleringar och mänskligt beteende. Vi kommer att behöva ändra vårt tankesätt. Det finns inte bara en möjlig världsbild.  Vi måste reflektera över hur djupt inpräntad och inbäddad den kapitalistiska logiken är i hur vi organiserar våra samhällen och institutioner. Vi behöver bättre förstå relationen mellan det moderna kapitalistiska samhället och den globala ekologiska krisen.
Varför ge sig på det ekonomiska paradigmet eller världsbilden? Jo, därför att det skapade praxis, normer, lagar, regler, affärs- och marknadsstrukturer, teknologie…

En bättre och hållbar värld? Hur gör vi? Är vi medvetna om hur vi formar världen?

Vi behöver bara se på tv-nyheterna för att inse galenskaperna i vår värld och den minskar inte. Människans agerande innebär våld mot andra livsformer på vår planet - förstörelsen av syreproducerande skogar och av växter och djur, vanvård av djur i jordbrukets djurfabriker samt förgiftning av floder, hav och luft. Med enskildas egocentriska vinstintresse som drivkraft och okunnighet om det faktum att människan är en del av helheten, framhärdar människor med beteenden som, om de får fortgå okontrollerat, bara kan resultera i mänsklighetens undergång. Om mänsklighetens historia vore en klinisk psykologisk fallbeskrivning av en enda människa skulle diagnosen inte kunna bli något annat än kroniska paranoida vanföreställningar samt en sjuklig benägenhet att begå mord, extrema våldshandlingar och grymheter mot förmodade fiender. Kriminell galenskap, med några få klara stunder. Rädsla, girighet och maktbegär är de psykologiska drivkrafterna bakom inte bara krig och våld mellan nationer, stam…

Ledare som i panik och vilsenhet tar beslut utifrån sina rädslor leder oss inte framåt och ur krisen.

Alltför många företag och organisationer återgår till ett ledarskap som drivs av rädsla, istället för att skapa värdebaserade gemenskaper och sammanhållning i företaget med utrymme för reflektion för att lära sig av sina handlingar. Ledare idag är rädda för att de inte ska kunna lösa de problem de står inför. De gamla modellerna för ordergivning och kontroll – budget, strategisk planering, prognoser, belöningar och bonusar, utvärderingar – är inte effektiva i en föränderlig och flyktig omvärld. Ingenting fungerar som det borde.

Enligt, Laurence Gonzales, författare till boken Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why: True Stories of Miraculous Endurance and Sudden Death, så går människor som är vilsna i vildmarken igenom förutsägbara stadier. Först så förnekar de att de är vilse: de fortsätter att göra det de alltid har gjort fast ännu mer ihärdigt. Sedan när de börjar inse att de är vilse söker de frenetiskt efter minsta bevis som kan indikera att de inte är vilse. Nästa fas inneb…