Fortsätt till huvudinnehåll

Vad är visdom och varför behöver vi det?

Dagligen kan vi se effekterna av bristen på insikt och visdom hos oss människor. Skulle vi ha haft den här djupgående finansiella krisen om individer på ledande positioner ställt sig själva de avgörande och viktiga frågorna om konsekvenser av sitt handlande? Vem gagnar det här? Är det till nytta för mig själv och också för andra? Leder det här framåt mot någonting gott?
Brist på insikt och visdom kan och ställer till det rejält för fler än oss själva.
Vem är då vis? Är det munken som outtröttligt mediterar i det avlägsna Tibet? Måste jag leva på det sättet helt avskild från den vanliga världen för att bli vis?
Nej, visdom är ett förhållningssätt som vi kan lära oss att utveckla, en mentalitet som gör det möjligt för oss att skilja på vad som är viktigt och värdefullt från det som inte är det.
Skillnaden mellan intelligens och visdom uppfattas av många som att visdom innehåller en komponent av medmänsklig insikt och skarpsinne som inbegriper att förstå, lära av, bry sig om och lyssna till andra. Den som är vis har, förutom faktakunskap, förmågan att kunna läsa mellan raderna och har tillgång till något som kan definieras som "tyst kunskap", det vill säga sådana insikter som är svåra att lära ut i läroböcker.
En vis människa har god kapacitet att överblicka såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser av en handling samt ändra uppfattning om en ökad insikt påkallar detta.
Varför behöver vi visdom då? Jo, för att kunna hantera motstridiga och svåra krav. För att klarare kunna se val och konsekvenser i en komplex situation. För att kunna leda mer effektivt och lönsamt. För att få nya insikter om hur saker och ting faktiskt är, och inte bara som egot skulle vilja att de var. För att kunna se "The Big Picture" och för att kunna skapa en mer positiv framtid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jorden är vårt hem. Riktiga krigare behövs nu för att skydda och undanröja hotet.

När du försöker förändra världen kommer människor som har intressen i att status quo upprätthålls först ignorera dig, sedan förlöjliga dig, sedan attackera dig, men efter det vinner du. Det är därför som det nu behövs män och kvinnor som vågar vara riktiga krigare till skydd för Jorden, vårt hem och Livet. Under tio tusentusentals år levde vi människor nära naturen. Människorna då insåg att de var beroende av naturen/jorden för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd. Vi är lika beroende idag. I Jorden gror livet på samma sätt som i kvinnans kropp. Jorden ger oss mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och skydd - ett hem. Efter döden skulle människan åter till Jordens inre – ”av jord är du kommen och till jord ska du åter varda”, en fras som fortfarande används idag. Allting i människornas värld var besjälat – träden, jorden, källorna och våtmarkerna. Det fanns en vördnad för Livet, som en osynlig ständigt närvarande kraft som ingen kan fånga in eller hålla fast – en gå

En bättre och hållbar värld? Hur gör vi? Är vi medvetna om hur vi formar världen?

Vi behöver bara se på tv-nyheterna för att inse galenskaperna i vår värld och den minskar inte. Människans agerande innebär våld mot andra livsformer på vår planet - förstörelsen av syreproducerande skogar och av växter och djur, vanvård av djur i jordbrukets djurfabriker samt förgiftning av floder, hav och luft. Med enskildas egocentriska vinstintresse som drivkraft och okunnighet om det faktum att människan är en del av helheten, framhärdar människor med beteenden som, om de får fortgå okontrollerat, bara kan resultera i mänsklighetens undergång. Om mänsklighetens historia vore en klinisk psykologisk fallbeskrivning av en enda människa skulle diagnosen inte kunna bli något annat än kroniska paranoida vanföreställningar samt en sjuklig benägenhet att begå mord, extrema våldshandlingar och grymheter mot förmodade fiender. Kriminell galenskap, med några få klara stunder. Rädsla, girighet och maktbegär är de psykologiska drivkrafterna bakom inte bara krig och våld mellan nationer, stamm

Vilken typ av ledarskap krävs för att förvandla ett ordinärt företag till ett företag i mästarklass?

Omfattande studier visar att det inte är det ledarskap som de självsäkra cheferna med hög profil, som skapar rubriker och blir kändisar står för. Det är i själva verket de självutplånande, tysta, reserverade, till och med blyga som präglas av en paradoxal blandning av personlig ödmjukhet och professionell vilja och som mer liknar filosofen och tänkaren Sokrates än Julius Caesar. När andra talar om och beskriver dessa ledare av mästarklass använder de ord som: lugn, anspråkslös, ödmjuk, reserverad, blyg, vänlig, artig, självutplånande, försiktig, tror ej på tidningsklipp med beröm om sig själva. Samtidigt handlar det också om benhård vilja och nästintill orubblig beslutsamhet att göra vad som krävs för att förvandla företaget till ett mästarföretag, genom att aldrig låta sitt egenintresse stå i vägen för det högre målet. Ledare i mästarklass ser ut genom fönstret för att fördela äran på faktorer utanför sig själv när det går bra ( och om de inte hittar någon händelse eller person som ka