Fortsätt till huvudinnehåll

Vad är visdom och varför behöver vi det?

Dagligen kan vi se effekterna av bristen på insikt och visdom hos oss människor. Skulle vi ha haft den här djupgående finansiella krisen om individer på ledande positioner ställt sig själva de avgörande och viktiga frågorna om konsekvenser av sitt handlande? Vem gagnar det här? Är det till nytta för mig själv och också för andra? Leder det här framåt mot någonting gott?
Brist på insikt och visdom kan och ställer till det rejält för fler än oss själva.
Vem är då vis? Är det munken som outtröttligt mediterar i det avlägsna Tibet? Måste jag leva på det sättet helt avskild från den vanliga världen för att bli vis?
Nej, visdom är ett förhållningssätt som vi kan lära oss att utveckla, en mentalitet som gör det möjligt för oss att skilja på vad som är viktigt och värdefullt från det som inte är det.
Skillnaden mellan intelligens och visdom uppfattas av många som att visdom innehåller en komponent av medmänsklig insikt och skarpsinne som inbegriper att förstå, lära av, bry sig om och lyssna till andra. Den som är vis har, förutom faktakunskap, förmågan att kunna läsa mellan raderna och har tillgång till något som kan definieras som "tyst kunskap", det vill säga sådana insikter som är svåra att lära ut i läroböcker.
En vis människa har god kapacitet att överblicka såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser av en handling samt ändra uppfattning om en ökad insikt påkallar detta.
Varför behöver vi visdom då? Jo, för att kunna hantera motstridiga och svåra krav. För att klarare kunna se val och konsekvenser i en komplex situation. För att kunna leda mer effektivt och lönsamt. För att få nya insikter om hur saker och ting faktiskt är, och inte bara som egot skulle vilja att de var. För att kunna se "The Big Picture" och för att kunna skapa en mer positiv framtid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ledare som i panik och vilsenhet tar beslut utifrån sina rädslor leder oss inte framåt och ur krisen.

Alltför många företag och organisationer återgår till ett ledarskap som drivs av rädsla, istället för att skapa värdebaserade gemenskaper och sammanhållning i företaget med utrymme för reflektion för att lära sig av sina handlingar. Ledare idag är rädda för att de inte ska kunna lösa de problem de står inför. De gamla modellerna för ordergivning och kontroll – budget, strategisk planering, prognoser, belöningar och bonusar, utvärderingar – är inte effektiva i en föränderlig och flyktig omvärld. Ingenting fungerar som det borde.

Enligt, Laurence Gonzales, författare till boken Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why: True Stories of Miraculous Endurance and Sudden Death, så går människor som är vilsna i vildmarken igenom förutsägbara stadier. Först så förnekar de att de är vilse: de fortsätter att göra det de alltid har gjort fast ännu mer ihärdigt. Sedan när de börjar inse att de är vilse söker de frenetiskt efter minsta bevis som kan indikera att de inte är vilse. Nästa fas inneb…

Jorden är vårt hem. Riktiga krigare behövs nu för att skydda och undanröja hotet.

När du försöker förändra världen kommer människor som har intressen i att status quo upprätthålls först ignorera dig, sedan förlöjliga dig, sedan attackera dig, men efter det vinner du. Det är därför som det nu behövs män och kvinnor som vågar vara riktiga krigare till skydd för Jorden, vårt hem och Livet.
Under tio tusentusentals år levde vi människor nära naturen. Människorna då insåg att de var beroende av naturen/jorden för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd. Vi är lika beroende idag. I Jorden gror livet på samma sätt som i kvinnans kropp. Jorden ger oss mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och skydd - ett hem.
Efter döden skulle människan åter till Jordens inre – ”av jord är du kommen och till jord ska du åter varda”, en fras som fortfarande används idag. Allting i människornas värld var besjälat – träden, jorden, källorna och våtmarkerna. Det fanns en vördnad för Livet, som en osynlig ständigt närvarande kraft som ingen kan fånga in eller hålla fast – en gåtfull när…

Vad är poängen (syftet) med det ekonomiska paradigmet? Hur hindrar det oss att uppnå hållbarhetsmålen och leva ett gott liv? Hur ändrar vi på det?

Det ledande marknadsliberala ekonomiska tänkandet verkar alltmer vara otillräckligt för att lösa de globala förändringar vi står inför. Precis som det moderna marknadsliberala samhällets tillkomst krävde en dramatisk förändring av hur vi tidigare tänkt för en transformering till ett kommersiellt samhälle baserat på idén om pengar, ränta, ekonomisk tillväxt och relativt oreglerade marknader, kräver de nya förhållandena under vår epok Anthropocene nya formuleringar och mänskligt beteende. Vi kommer att behöva ändra vårt tankesätt. Det finns inte bara en möjlig världsbild.  Vi måste reflektera över hur djupt inpräntad och inbäddad den kapitalistiska logiken är i hur vi organiserar våra samhällen och institutioner. Vi behöver bättre förstå relationen mellan det moderna kapitalistiska samhället och den globala ekologiska krisen.
Varför ge sig på det ekonomiska paradigmet eller världsbilden? Jo, därför att det skapade praxis, normer, lagar, regler, affärs- och marknadsstrukturer, teknologie…